Så har vi passerat ytterligare ett årsskifte och dagarna efter var ju mer eller mindre vårlika, en påminnelse om en möjlig varmare framtid som delvis redan är här. Vad detta innebär för våra svenska skogsmarker och dess olika arter kan inte förutses, men vissa arter med nordlig tyngdpunkt kan försvinna, sydliga arter kan vandra norröver och ”nya svenska” arter invandrar söder ifrån.
Stora skogsbränder härjade under sommaren, liknande den naturliga skogsbrandregim som dominerade våra taigaskogar, innan människan tog över. Stora bränder återkom någon gång per sekel tidigare. Samtidigt som bränderna innebar en personlig ekonomisk förlust för många drabbade så gav det livsrum för ett antal mycket specialiserade arter som är helt beroende av brända skogsmarker.
Inom skogspolitiken har en hel del timat under 2018, vilket kommer påverka såväl skogsmarker som deras biologiska mångfald. Omfattande förslag har arbetats fram med namn som ’Grön Infrastruktur’ (GI) och ’Nationell strategi för skydd av skog’, och omsatts i regionala program med Länsstyrelsen respektive Skogsstyrelsen som huvudmän. Under hösten presenterade sedan skogsnäringen ett förslag om hur man kraftigt skulle kunna öka virkesproduktionen i framtiden. I arbetet med det senare deltog även Naturskyddsföreningen, men i slutändan konstaterade föreningen att förslaget på avgörande punkter inte på ett adekvat sätt analyserade och beaktade hur olika förslag till produktionshöjande åtgärder skulle komma att direkt påverka skogarnas biologiska mångfald och hur miljökvalitets- målet för ’Levande skogar’ skall uppnås inom ramen för förslaget.
De båda förstnämnda förslagen ska väl ses som ”utredningar” för att visa att miljömålen för skogen och vår framtida markanvändning kan nås om ett antal betydelsefulla åtgärder vidtas. Men båda förslagen är beroende av stora ekonomiska insatser för skydd och skötsel kombinerat med en helt ny syn på hur de areella näringarna ska arbeta. Dessa pengar har länge saknats och kommer definitivt saknas i ljuset av den M och KD budget som togs av riksdagen (stora nedskärningar av anslag för skydd, ingen ny nyckelbiotopsinventering m.m.). Förslaget om ökad skogsproduktion har däremot chans att åtminstone i vissa delar bli genomfört. I förslaget krävs lag- och regeländringar för att vissa delar ska kunna genomföras. Kraftfull opinion krävs av naturvården för att hindra utrotning av hotade arter och att miljömålet om ’Levande skogar’ blir än mer ouppnåeligt. Målet kräver dels stora skyddade områden och dels produktionsskogar med en mycket mer långtgående hänsyn än vad som i dag är regel och hyggesfria metoder i stor skala.
Bara genom en väl fungerande Grön Infrastruktur kan arterna få konnektivitet (spridningskorridorer) i ett landskapligt perspektiv vilket är nödvändigt för att långsiktig uppnå och behålla en god bevarandestatus. På det lokala planet kan vi konstatera att tillståndet för Rödene Vindkraftpark innebär att ett mycket skyddsvärt objekt, Stora Ulvesmosse, tills vidare blir utan åtgärd. Istället finns förslag om att i första hand prioritera ett mycket fint skogsområde vid Ekåsaryd i Maryd, vilket vi får hoppas kan gå i lås utan den långbänk som Hjortmarkareservatet fick uppleva.
Som framgår i programmet så har skogsgruppen planer på att starta en studiecirkel av lite speciell karaktär. Då vi är några stycken som väl närmast kan karakteriseras såsom artnördar så är min tanke att vi kan starta med lite mer allmänna frågor rörande olika skogar och under året sedan fortsätta med allehanda artgrupper. Inledningsvis mossor, lavar och vedsvampar vilka även under vintern kan studeras. Så småningom kärlväxter, insekter (vi har en trollsländeexpert) svampar och diverse småkryp. I fält kan vi på bidra till inventering av intressanta områden och kanske bistå Skogsstyrelsen. Anmäl dig till cirkeln och ta tillfället i akt och kom med ut i skogen och få kunskap om dess invånare.
Ingvar Andersson tfn. 0322-713 319
