Under skogsdagarna 17-18 oktober ordnas en öppen föreläsning i Antendansarnas hus, en exkursion för skogsägare och en inventeringskurs.

Upp till dans, Skogsägare

Under många år har det förts en livlig debatt om svenskt skogsbruk, som många gånger har präglats av en skogsindustri som hävdar att man bedriver ett på alla sätt hållbart skogsbruk och en miljörörelse som hävdat motsatsen, att det nuvarande förhärskande sättet att bruka skogen med kalhyggen, markberedning, plantering och intensiva åtgärder både i röjnings- och gallringsskog inte möter de krav på att lika hänsyn ska tas till produktion och miljö som står inskrivet i 1994 års Skogsvårdslag.

Vi tänker att många som äger skog vill bruka den för att ge ekonomisk avkastning och samtidigt värna om miljön och den biologiska mångfalden för att även framtida generationer ska kunna nyttja de ekosystemtjänster som skogen bjuder på.

I Rapport 2026/07 Biologisk mångfald i skogen omnämner Skogsstyrelsen skogen som en av de främsta naturresurserna i Sverige, och de lyfter vikten av skogens biologiska mångfald som väsentlig för att skogens ekosystem ska fungera väl och hållbart nu och i framtiden.

Enligt SLU Artdatabanken (2026) är många skogslevande arter hotade och rödlistade på grund av ett alltför intensivt nyttjande av skogen där många arters livsmiljöer har fragmenterats eller försvunnit. Ett naturnära, ekologiskt skogsbruk, som upprätthåller livsmiljöer för olika arter och där ekosystem fortsatt kan vara livskraftiga och resilienta, är ett alternativ till kalhyggesbruk.

Följande citat gällande naturnära skogsbruk är hämtat ur ´Ekologiskt skogsbruk – en handbok´ utgiven av EKOSKOG (2026):

”Praktisk erfarenhet visar att ekologiskt skogsbruk kan ge minst lika bra avkastning som trakthyggesbruket, främst genom att insatserna – och därmed kostnaderna – minimeras. Som ekologisk skogsbrukare drar du ditt strå till stacken för att hantera två av mänsklighetens ödesfrågor – hoten mot den biologiska mångfalden och klimatkrisen. Ekologiskt skogsbruk slår vakt om ekosystemets naturliga processer och strukturer, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Skogens förmåga att binda och lagra kol ökar, vilket är avgörande för möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt skapas mer naturliga och variationsrika skogar, bättre rustade att klara framtida klimatförändringar.”

Den som följt debatten har på senare år också fått bekräftat från både universitet och Skogsstyrelse att beslut gällande skogspolitik påverkas på ett sätt som inte blivit offentligt utan grävande journalisters och forskares enträgna arbete.

Från regeringens sida har det kommit olika förslag på åtgärder och utredningar som bara har ökat polariseringen och vidgat avståndet mellan alla oss som på ett eller annat sätt älskar vår skog. Ja, vi skriver “vår skog” för allemansrätten ger oss alla tillgång till skogen under visst ansvar såklart.

Forskning om skog har alltid varit aktuellt i skogslandet Sverige. Idag står forskarna inför nya utmaningar i och med klimatförändringarna, och många
jobbar hårt med att möta utmaningar från organismer och invasiva arter som sprider sig norrut, insektsangrepp, torrperioder m.m., m.m.

Många tror också att skogen kan bli en ännu viktigare resurs än idag när det gäller att fasa ut fossila bränslen, där en ökad produktion av biomassa med hjälp av nya trädarter som planteras in och där marken gödslas för att på så sätt öka produktionen.

Men vad tycker skogsägarna, de ca 330 000 personer som äger ca hälften av skogsmarken i Sverige? Alla dessa skogsägare som i generationer fått lära sig hur man bäst tar hand om sin skog från personer som företrätt skogsindustrin på olika sätt. En gigantisk målkonflikt har dolts av smarta kommunikatörer i skogsindustrins tjänst som främst sett till industrins enorma behov av råvara och inte till den enskilda skogsägarens intressen.

Den enskilde skogsägarens ekonomi har ofta varit ett argument som industrin lyft fram för att motivera gallring och slutavverkning, de enda metoder som ger ett bra netto för skogsägaren enligt dem.

Hur ser rådgivningen ut idag?

Vem kan vid sina sinnens fulla bruk veta vad framtiden kommer att kräva för råvara ur skogen, låt säga med en omloppstid på 60 år, vem?
Naturen och evolutionen har varit, och är, förlåtande mot oss som art, men nu tyder mycket på att vårt klot i universum har börjat tröttna på oss.
Evig ekonomisk tillväxt och nyttjande av ändliga resurser på planeten framstår för allt fler som en omöjlighet.
Kan naturen förlåta oss om vi lovar bättring?
När det gäller skogen tror vi det, men det krävs ett annat skötselsystem och ett annat ansvarstagande av oss alla.

På samma sätt som lilla Sverige har fått fram dynamit, skiftnycklar och kullager och senare kommunikationssystem i världsklass finns nu möjligheten att bli lika framgångsrika i skötsel av skogar.

Det finns ett ökande intresse för alternativa skötselmetoder bland privata skogsägare som också gynnar den så eftersatta biologiska mångfalden.

Nu har du chansen att ta del av ett genomarbetat koncept för alternativ skogsskötsel när Martin Jentzen kommer till Antens dansbana i Alingsås den 17 oktober kl 10 och föreläser om EKOSKOGS principer för naturnära skogsbruk. Martin är en erkänt skicklig föreläsare och också skogsägare samt skogsingenjör. Innan Martins föreläsning kommer den kände skogsbiologen Sebastian Kirppu att ge oss en ekologisk bakgrund till varför det är så viktigt att vi ställer om skogsbruket i Sverige.

Henrik Helin & Jessica Andreasson
för Naturskyddsföreningens Skogsgrupp i Alingsås